onsdag, juni 16, 2010

Olja på allas läppar

Det finns en koppling mellan katastrofer, kapitalism och en sofistikerad form av korruption, den som skapas av kombinationen vänskap, pengar och makt.

Mexikanska bukten 20 april, Deepwater horizon drabbas av en explosision och elva av 130 ombord omkommer.
På 1500 meters djup blåser nu olja rakt ut i havet. 800 000 liter per dag, en siffra som stigit för varje vecka, de senaste uppgifterna talar snarare om 4 miljoner liter varje dag.

Man kan jämföra det med Exxon Valdez, mars 1989, den katastrofen dödade 250 000 fåglar och effekterna märks ännu, 20 år senare. Det totala utsläppet den gången beräknades till 42 miljoner liter. Deepwater horizone har redan släppt ut minst dubbelt så mycket, kanske fem gånger så mycket.


Katastrofen är så omfattande att man inte riktigt vill ta till sig fakta, än mindre klarar att greppa konsekvenserna. En tredjedel av gulfen är avstängd för fiske, ostronbankarna stängda. Plankton, mikroorganismer, småfisk dör, döden sprider sig som bruna strimmor i havet, amerikanarna kallar det giftig chokladmousse.

Men pelikanerna och andra drabbade djur och fåglar är ju det vi ser, hjärtskärande men ibland möjliga att rädda. Men mikroskopiska djur är inte lika gulliga, men helt avgörande för allt liv, omöjliga att tvätta och rädda livet på.
Å ena sidan.
Å andra sidan finns det forskare som säger att mikroorganismerna också växer till sig snabbare, när man en dag fått bukt med oljeläckan, särskilt på varmare breddgrader.

Hur det än är med den saken är troligen katastrofen långt värre än vi vågar förstå. Troligen har vi framför oss en insikt om att en tredjedel av Mexikanska gulfen kommer att ligga död under många år framöver.
Och alldeles oavsett hur BP klarar det kommande dygnet, eller hur Obamas tal till nationen i natt gick - så kommer miljontals fåglar att dö, livet i havet kvävs och tiotusentals människor kommer att tvingas fly från miljökatastrofen - de som inte längre kan fiska för sin utkomst.

Varför?
Pengar kanske?
Oljeriggarna i Nordsjön har dubbla eller flerdubbla säkerhetssystem, men den förra amerikanska regeringen gick med på att tillåta riggar med enklare säkerhetssystem. Nu kryper det också fram rapporter om att BP ska ha manat på arbetarna på riggen att skynda på genom att använda havsvatten istället för en slags lera som mottryck i borrhålet - och därmed åsidosätta säkerheten. Det torde utredas så småningom, men om det är sant kan motivet vara vinst, jakten på pengar, och möjligen ett alltför tillåtande regelverk, alltså politisk flathet.

Lundin Oil.
Man behöver inte säga mer kanske, men jag föreslår att du läser Wolfgang Hanssons artikel i Aftonbladet, han skriver mer nyanserat än många om historien när Lundin Oil kunde utvinna olja i Sudan, därför att regeringen var beredd att tvångsförflytta hundratusentals människor och inte tvekade att mörda tiotusentals som vågade protestera. Jag tror han kommer mycket nära sanningen - Lundin Oil är inte det första och inte heller det sista företaget som tjänat pengar med hjälp av totalitära regimer beredda att bokstavligt talat gå över lik för pengar eller egen vinning.

Finanskraschernas decennium.

Närigheten och girigheten orsakar också det finansiella kaos som griper kring europas ekonomier, en farsot vi inte heller riktigt kan överblicka ännu. Precis som med finanskraschen för bara ett par år sedan är smittan global, bottnar i lån utan tillräcklig säkerhet och krisen betalas som alltid av de redan mest utsatta; de som nu förlorar jobbet i Grekland, i Spanien, i England och i Sverige.

De som spekulerar med ekonomier vinner alltid. Precis som oljan vinner över fisk och fågelliv, till och med människoliv.


Jag träffade en kanadensisk poet, filosof, analytiker, igår, som berättade att han vaknar varje morgon och nyper sig i armen. Han hoppas vakna ur mardrömmen, och då är det inte olja han tänker på, utan klimatförändringarna, miljöförstöringen. Han berättade en historia om en man som går omkring och hoppas att hans barn inte ska minnas hur bra det var när de var små, därför att framtiden måste bli så oändligt mycket sämre när nio miljarder människor ska samsas på ett klot som inte kan föda de sju miljarder vi är strax.

Och jag satt och tänkte på, hur kommer en tillvaro gestalta sig, där allt fler tänker som han gör. Där pessismen och hopplösheten tar över, därför att stranden är avstängd på grund av oljan, fisken inte går att äta eller sjön torkat ut som för den som bor vid Aralsjön. Eller för att de årliga översvämningarna i Europa förvandlat till en vana att hantera, att leva med.

Eller är det så, att naturen själv trots allt har motståndskraft att klara de enorma påfrestningar mänskligheten utsätter henne för?

Och att det goda, givmilda hos människan, trots allt klarar påfrestningarna?

..


Bilden på pelikanerna togs 3 juni och kommer från International Bird Rescue Research Center som publicerat hundratals bilder på den här flickr-sajten.
Kartan är konstruerad med uppgifter från amerikanska NOOA.gov. från början av juni 2010 och det röda området visar var amerikanska mydnigheter har förbjudit allt fiske på grund av den giftiga oljan.

Inga kommentarer: