fredag, december 04, 2009

Ännu en vän dyker upp i bloggvärlden...

... Maja.
Long time no see. (Styv skribent, ni ska få se.)

Välkommen till cyberrymden. Du skriver fint också om det nästan mest privata, det svåraste, men jag har en tanke att sända med som tröst.

Om man lär sig att leva där döden klafsat in i ens liv och greppat tag i någon för tidigt, innan man riktigt hunnit tänka tanken - så skapar tomrummet och sorgen och närheten till döden en annan närmare närhet till livet också. Och även om döden bara knackat på dörren, och slagit igen den kanske ännu ett år, som Mowitz sjunger om ("Drick ur ditt glas...") , så är det just i såna ögonblick man inte bara kan hylla livet i nuet lite mer, utan minnet och närvaron av dem man håller av är liksom lite ljusare också.


Kram.

Inga kommentarer: