tisdag, november 03, 2009

Ubåtar och de normala

Att vara ombud på S-kongress är givetvis en enorm ära, ett stort äventyr, väldigt tröttsamt, kolossalt intressant, relativt lärorikt, mycket utvecklande och på jobbkongressen definitivt fick man delta i något som gör skillnad.

Men man är som en ubåt.

Tunnelseende är bara förnamnet - och det gör ju inte så mycket om man sysslar med det i några dagar.
Men som fritidspolitiker, det vill säga en sån som sysslar med politik endast på fritiden och vandrar till jobbet en måndag morgon och finner att relativt få vanliga människor har en tanke på nån kongress - så är det en nyttig lärdom om riskerna med politiken.

Baksidan är ju att den som sysslar med politik dygnet runt, blir en smula ubåt.
Helt onormal.

Och dessa onormala som vi är, vi som sysslar med politik mer än en timme var fjärde år, ska övertyga de normala om att Internationalen " åt alla lycka bär" på valdagen i september. Inte riktigt hållbart när folk flest antagligen sliter med räkningar och räntor, med att hinna till dagis i tid, hälsa på mamma och barnbarn och fundera på om man ska vaccinera sig eller inte.

Undrar jag, om inte ett av de viktigaste besluten denna kongress, var att ta fram en helt ny modern sångbok.
Detta ska skötas av en arbetsgrupp i partistyrelsen.
Jag antar att arbetsgruppen kommer att ledas av Baylan och Bodström, dessa två b-musiker som spexade och sjöng på kongressen. Eller Thomas Östros, bergsprängarsonen som mitt i ett tal började sjunga för kongressombud och åhörare.

Och om så är fallet, befarar jag att sångerna kommer bli helt osjungbara - till skillnad från alla de många, underbara vänstervisor som fötts av en Theodorakis, en Lundell, en Seger, en Hill eller en Miss Li, en Piaff, en Springsteen, en Joplin, en Hellstrand, en Halvdan Sieversen, en ... och så vidare.

Säga vad man vill om Bodström, men nån protestsångare är han kanske inte. Men man vet aldrig.
Jag tror han är en ubåt han också. Fast kanske, kanske är han lite mindre ubåt än en del av oss andra knäppskallar som sysslar med politik alltför stor del av vår vakna tid.

Inga kommentarer: