onsdag, januari 07, 2009

Om kattor och politik

Katt skulle man ha varit emedan kattor och i synnerhet vår helt saknar;
Samvete.
Minne.

Hundar kan bli djupt generade om man kommer på dom; Uschabajja, säger man och försöker hålla sig för skratt medan hunden rynkar överläpp, bligar under obefintlig lugg och stryker öronen bakåt och svans mellan benen i försök att beveka den onda matte.

Katt spinner. Säger man Uschabajja till katt så svarar den fullkomligt korrekt att man är en fullblodsidiot. Säger man att allergiska pappor får allergiska anfall om envisa kattor ligger i pappornas sängar så spinner hon mjukt - ja, skyll inte på mig. Det var Inte jag som glömde stänga dörren!

Då ljuger katt.
Eller rättare, säger inte hela sanningen eftersom dörren mycket väl kan ha varit stängd innan katt kom ihåg det mjuka täcket därinne och tricket att få upp stängd dörr med vacker tasspåläggning och liten slipad klo i glipa. I vissa avseenden har katter klisterminne!

Hund skulle vid det här laget ha ledsnat på hela historien och viftat försiktigt på svans i hopp om godis för sitt tålamod.

Hund som vill gå ut, går ut och det rejält: Det svansas och tassas och snos och nosas - ja ni vet. Såvida det inte spöregnar eller stormar smådjävlar runt husknuten, då vänder hunden i dörren och viftar försiktigt på svansen som ett tecken på att man varit ute alldeles tillräckligt idag tack så mycket.

Katt går ut. Efter trettio sekunder och särskilt om det är kallt, regnigt, och snöar, haglar eller på annat sätt är särdeles besvärligt väder så ångrar katt tilltaget och ska in. 30 sekunder senare tänker katten förhoppningsfullt att vädret nog har blivit bättre och ska ut igen. Särskilt i mars månad och det är nu i januari. Vår katt går två månader fel. Så går 30 sekunder och NU kommer katt plötsligt ihåg att det spöregnar och att terrängen här är avskyvärd idag och att spöregn är blött och ska in igen. Så går man till matskål för mat har man ju inte fått på veckor ungefär, det vill säga flera minuter och väl med nosen i matskålen minns katt igen att mat behövs inte eftersom man verkar mätt. Men ut ska man nog, och så vidare.

Avseende en sak är katt och hund enig och det är att vatten verkar lämpligare att dricka om den nås besvärligt, exempelvis i botten av toalettstolar, i brunnar under trånga badkar och i riktigt skitiga vattengölar. I blomvasen och i mitt vattenglas på nattduksbordet sedan nån råkat välta det först.

I min bekantskapskrets sållas agnarna från vettet på just det sista sättet, hur man dricker. Agnarna dricker inte drinkar i badtunnan där badvatten råkat blanda sig i leken, de övriga drar åt sig magsjuka som slår ut hela nyårsfester på ett par timmar. Badtunna är alltså vedeldad eller el-eldad badtunna mitt i vintern utomhus, vilken man helst vadar i ren och nykter. Men det är mycket roligare att bada i den minst halvfull. Välj själv om adverbet är ett adjektiv eller omvänt och om det nu var tunnan, glaset eller värden som var halvfull...

Nå.
När vi människor gjort bort oss så kommer vi - alltför ofta - ihåg den saken och så skäms vi och om vi ljuger rodnar vi.

Katter är obekanta med alla de begreppen. De skäms aldrig. De gör definitivt inte bort sig.
Och de ljuger oavbrutet eftersom de inte kommer ihåg hur det egentligen var med saker och ting.
Som att vässa klor på soffan.
Glömde! Hoppsan!! Spinn, spinn.

Vad kattor har med politik att göra?
Inte ett dugg! Spinn spinn.

Inga kommentarer: