torsdag, juni 26, 2008

Varför skriver du inte om Zim?

Jag brukar göra det ibland. Burma och Zimbabwe.
Nån ska ju göra det och jag vet att det kan göra skillnad. Världens ögon vakar och ju fler som visar det desto större skillnad kan det göra, för enskilda människors möjlighet att överleva terror för sitt mod att stå på demokratins sida.

Men ibland får man vara aningen mera varsam också. Ursinnigt, vanmäktigt åser världen hur människor slaktas inför en parodi på ett val:
Vad är det för likhet på en gammal t-ford och president Mugabe?
Båda följer samma princip: Välj vilken färg du vill bara den är
svart.

Ett skämt som kunde ha varit rasistiskt om det inte vore för att det är själens färg skämtet syftar på. "Och om du inte röstar på söndag river vi ditt hus." 60 mördade senaste månaderna.

Oppositionens ledare Morgan Tsvangirai försöker förhindra ett blodbad genom att helt enkelt avstå från att delta i valet. Som många medier har uppmärksammat sökte han sin tillflykt till den holländska ambassaden.
Hans beslut att inte delta i valet väcker respekt sägs det, men troligare är att många är så fullt upptagna med att försöka överleva att de inte reflekterar närmare över saken.

Vi talar om ett land som har kollapsat.
Vi talar om ännu ett folkmord i afrika.
Vi talar om ännu ett fall där eftervärlden kommer säga; vi borde ha ingripit i tid.
Vi talar om ett land där inte ens Röda Korset kan röra sig längre, det är för farligt.

Så var är nu den där skjutglada Texasgubben Bush med sina raska marschtakter och sina stolta proklamationer om "war against terror". För vad sysslar Mugabe med, om inte terror och mord på sitt eget folk?
Och vad i herrans namn tar åt de vacklande unga demokratierna i staterna runt Zimbabwe, de som verkligen borde försvara demokratin och ta parti för folket i Zim. Redan har konflikten börjat infektera omgivningen, våldsamheter i Sydafrika...
Bildts kraftfulla stämma ekar mest med sin frånvaro, men det gör i sanningens namn även de socialdemokratiska rösterna. Eliasson befriar sig från det omöjliga FN-uppdraget i Darfur. Kanske hans nästa uppdrag blir att avvärja ett regelrätt krig i hela södra afrika, eftersom gnistorna från Zim skapar oro även i grannländerna.
Två saker kunde vänt utvecklingen, den första Mugabe själv givetvis. Den andra president Mbeki. Sydafrika.

Nu har Nelson Mandela tagit bladet från munnen, han brukar tiga sedan han dragit sig tillbaka från politikens klippkanter, men nu kunde han inte hålla sig längre.
Kanske han nu kan tvinga Mbeki att sluta tiga.

Nej, det finns ingen olja i Zim så Texasgubbarna håller sig därifrån. Det är hög tid att FN ingriper medan det ännu finns några Zimbabwer kvar att rädda.

Varför skriver jag inte om Zim?
Jag önskar jag fått frågan, men jag får den inte.

Men svaret är att okända hjältar som jag då och då skriver om i min blogg finns där, försöker hjälpa till. En av dem - en kooperatör bosatt sedan många år i Harare - dök upp i en intervju i svensk radio idag och bekräftade det jag misstänkte.
Det går att åstadkomma en del, i kulisserna, i kanten, i skuggan av den resterande - märkligt nog fungerande - delen av rättsväsendet som finns. Så länge man inte drar ögonen till sig kan man hjälpa till lite.
Men bara lite.
Därför håller hjälporganisationerna oerhört låg profil just nu.

Därför skriver jag inte om Zim.

Ibland räddar tystnad kanske liv också. Jag vet inte. Men nu har jag påmint dig i alla fall...

5 kommentarer:

Anonym sa...

Men lägg ner! usas utrikespolitik är till för att skydda amerikanska intressen, amerikans befolkning, inget annat. altrusimen är död om den någonsin funnits...gnäll på att raj raj inte skickar trupp istället eller vinn ett val och se till att en sosse skulle våga göra det...

du är ju tröttsamare än döden i det hänseendet

Morfar Lasse sa...

"Det är synd om människan", sa Strindberg.
Jag brukar hävda att det är mer synd om somliga. Du anonyme tillhör den skaran, om du förstår!

Eva sa...

Mot dumheten kämpar gudarna förgäves.

Fredrik sa...

Oppositionens ledare Morgan Tsvangirai...

Vad vet du om hans planer och MDC:s politik?
Alla verkar vara så okritiska och det känns oroande.

Eva sa...

MDC är sprungen ur fackföreningsrörelsen.
Det är en demokratisk rörelse, Movement for Democratic Change in Zimbabwe som föddes som en reaktion på Mugabes enväldiga styre.