tisdag, mars 25, 2008

Språkliga lappkast

"Jag litar på mig själv för att jag är närmast till hands."


Nu igen.
I ett nötskal.
Bäst helt enkelt.

I skidåkning finns ett uttryck för det där, lappkast. Det betyder att man är på väg åt ett håll. Sen sätter man plötsligt ena skidan rätt upp, slänger ner den - gärna lite nonchalant, åt andra hållet, lyfter kvickt andra foten och sätter ner den bredvid den första så att man vips - står med näsan åt motsatt håll men i samma spår.

Lappkast.

Vad det heter när man gör det med språket vet jag inte.

Jag litar på mig själv

... för jag är närmast till hand.

Jag har sagt det förr - de språkliga ekvilibristerna, de stora humoristerna och de goda politikerna behärskar alla konsten att i sista rutan byta perspektiv för att hämta hem den oväntade effekten, skrattet, poängen.



Inga kommentarer: