söndag, januari 20, 2008

Sanning och konsekvens

Med sexton stegs försprång leder socialdemokraterna tillsammans med miljöpartiet och vänsterpartiet före hela den samlade moderatledda borgerligheten enligt månadens Sifo-mätning i SvD.

- Det är som om ni håller på med nån slags tonårslek, sanning och konka, sade Mona Sahlin i partiledardebatten om Reinfeldt mantra: Vad vill ni göra. Med vem ska ni göra´t.

Det ligger mer i vad Mona Sahlin sa då än en ordlek och en antydan om barnsligheter:
Regeringen har allvarliga skottskador i foten efter ett antal problem med ministrar, statssekreterare och andra medarbetare som helt enkelt inte höll måttet. Det går fort och ibland går det väldigt fel.
Regeringsduglighet har inte varit det mest kännetecknande draget hos regeringen Reinfeldt.

Folk mest börjar skönja mönstret: Regeringen tjatar om ett utanförskap som inte är giltigt eftersom den tilldömt pensionärer, studenter, sjuka, förtidspensionerade, långtidsarbetslösa och så vidare en stämpel som utanför. I samma andetag signalerar regeringen att alla dessa grupper består av en samling fifflare eftersom de får pension, sjukförsäkring eller a-kassa, det som nu klumpas ihop med ordet bidrag som ska få oss att associera till socialbidrag.
Ett undantag finns tydligen, vårdnadsbidraget.

Igår hörde jag ännu en sån historia, den här slår rakt in i medelklassen och illustrerar varför det finns en enorm risk att majoriteten av svenska folket tröttnar och vänder välfärdssystemet ryggen:

Hon välutbildad, välbetald, statusyrke, välkänd, populär och så vidare.
Han får stroke. I tio dagar svävar han mellan liv och död och hon vakar dygnet runt vid hans sida. Han överlever men kräver omvårdnad dygnet runt.

Hon söker stöd för anhörigvård de första åtta dagarna: Avslag.
Sen för ombyggnad av hus (handikappanpassning): Avslag
Sen om hjälp att ta hand om honom hemma: Avslag.

Det slutar med att hon har hela vårdansvaret, hela det ekonomiska ansvaret och har mött en brutalitet från det system som borde ha satsat allt för att hjälpa i en svår situation.

Det är orättvist.
Klappjakten på felutbetalningar, fusk och så vidare gått ut över det sunda förnuft som faktiskt fått råda på försäkringskassan förr i världen, just för att inte historier som den här ska kunna inträffa.

Nu viskar Jante: Jamen dom där har ju råd.
Det är just det jag menar. Välfärden ska omfatta alla, rik som fattig. Om man ska kunna motivera medelklassen att bidra till bra skola, bra sjukvård och bra omsorg för alla kan man inte tacka genom att smälla igen dörren när samma medelklass behöver hjälp.
Det är vad Per Albin Hansson menade när han formulerade Folkhemstanken, och det är den svenska modellens stabila bas.
Det är innebörden i Tony Blairs omsvängning av Labour i England för drygt tio år sedan och det är vad Hillary Clinton vill åstadkomma och före henne Bill Clinton.
Men inte Georg W Bush som Reinfeldt stödde så ivrigt.

I Bush-land hade samma familj fått sälja huset. De hade fått satsa alla tillgångar och antagligen blivit utblottade. Hur kan jag säga så - jo han tillhör också utanförskapet som Reinfeldt och company talar om, han är pensionär.

Sanning och konsekvens.

Inga kommentarer: