söndag, januari 06, 2008

Litterära lekkamrater



Två kulturprofiler som betytt väldigt mycket för mig gick bort den här helgen.

Slas, Stig Claesson och jag minns fortfarande att "Vem älskar Yngve Frej" var mitt första möte med honom.

Jag gillar hans röst, hans släpiga söderdialekt. Hans coola avslappnade språk och hans fantasiska spretiga teckningar. Hans porträtt på Tage Erlander.

Han skrev blogg fast i bokform en miljard år innan nån kommit på bloggande och det dubbla tricket att skriva som man låter och låta som man skriver, fast helst lite kortare.

Han har skrivit en av de finaste kärleksförklaringar jag läst nån gång, och det handlar nu inte om en mans kärlek till en kvinna. Utan om vänskap.

"Om vänskap funnes" är berättelsen om Slas och Pär Rådström, kumpaner i ett efterkrigstidseuropa beväpnade med en rese-Halda och spadar och en glödande tro på socialismen antagligen. Eller åtminstone det goda i världen. Eller åtminstone konsten. I nån slags mening.

Och ett slags adjö till en vän och författarkollega som också dog alldeles för tidigt och innan han gjort det han skulle, bara 38 år men efter 20 otroligt produktiva år. Han hade helt enkelt bråttom. Slas hade mer tid på sig men var lika produktiv.

Ballong till månen av Pär Rådström är exempelvis en bok jag tycker man kan ha läst. Paris - en kärleksroman är förresten Rådströms beskrivning av samma resa som Slas berättar om i Om vänskap funnes.



Anders Paulrud är det kolossalt tvärtom med, han skrev ett par böcker som jag borde läst men jag alltså har kvar ännu osprättade.

Men det är inte författaren Anders Paulrud utan människan och för att vi jobbade på samma arbetsplats ett par år i mitten av 1980-talet. Vi var hetsiga, unga, idérika, halvgalna och gjorde en ungdomsbilaga som Anders redigerade.
Han var lugnet själv mitt i det där kaoset, den som så att säga sorterade ut och in så det blev tidning av alltsammans. Läsbar tidning.

Och medan vi langade pajer i ansiktet på varandra, i bildlig mening, förde han in moment av allvar och kulturell bildning i allt lekande. Han var allvarlig på ett lekfullt sätt och lekfull på ett allvarligt sätt. Ganska snart försvann han till kulturredaktionen på Aftonbladet där han ju tog med lekfullheten och lyfte kulturen, tillsammans med Håkan.
Men det är en historia som ska berättas av andra.

Anders är en av dem som har gett mig mod att föra in allvar i leken. Och våga leka med allvarliga ting.
Och Slas är den författare i min bokhylla jag har läst flest böcker av och det berättar väl också någonting.


Inga kommentarer: