lördag, mars 31, 2007

Generationen som aldrig upplevt en strejk




Ali är 25 år och kommenterar den avblåsta strejken på sin blogg: Han konstaterar förstås att det är bra.


Men så kommer det; "det skulle bli min första strejk men men förhoppningsvis hinner jag iaf vara med om en strejk i mitt liv. "




Effekten av trygga människor i förändring är stabilitet och samförstånd, där parterna på arbetsmarknaden kommer överens. Den svenska modellen.




Ali har aldrig varit med om en strejk.


Tankeväckande för en Käring som är dubbelt så gammal och varit med om några.


Borde väcka en tanke för den försöker riva facket genom att angripa fackföreningsrörelsen via a-kassan.


Kanske även gamla SAF-pampar borde lyssna på de yngre i näringlivet? Eller omvänt, di gamle: som Kjell-Olof Feldt och Göran Ennerfelt, DN Debatt i tisdags.


(Kjell-Olof Feldt var en gång i tiden socialdemokratisk finansminister. Göran Ennerfelt var ordförande för Svensk Handel och vice ordförande i Svenskt näringsliv, men främst känd som chef för Axel Johnson-koncernen och gift med Antonia Axelson Johnson.)


Men jag skulle verkligen vilja veta vilket budskap Göran Ennerfelt framför till den borgerliga regeringen om just ändringarna i a-kassesystemen under pågående avtalsförhandlingar.

En del av statens ekonomiska åtaganden respektive arbetsgivaravgifter och löneskatter är effekten av att löntagarna har avstått löneutrymme för att skapa utrymme för bra försäkringar.


De försäkringarna i sin tur har utgjort en grund till att svensk fackföreningsrörelse har kunnat bejaka kraftiga förändringar. Strukturomvandlingar som varit monumentala under 1970, 1980 och 1990-talen med 100 000-tals industrijobb som försvunnit. Hela industrigrenar har lagts ned, andra effektiviserats. Men de jobb som finns kvar är inte underbetalda skitjobb, det är kvalificerade arbeten, i konkurrenskraftig industri med (ofta) högt kunskapsinnehåll och i ett land där internationella företag nu gärna etablerar långsiktigt just på grund av stabiliteten på den svenska arbetsmarknaden. Fasta spelregler, bästa reklamen ett land kan ha.


Något säger mig att pragmatikerna i det blåa laget, bland näringslivets praktiker som trots allt ska prioritera sina företags framtidsintressen, att också där själver det av oro över den fundamentalistiska privatisering som pågår.



Facket baby

Reklam för facket som inte följer någon regel alls. Varning.

Väsbys vassaste skola: Hotell o restaurang


Det här är det bästa betyg på en utbildning jag har hört någon gång:

På vårt Hotell- och restaurangprogram går just nu 20 elever tredje året, och de har just kommit hem från sin praktik.
15 har fast arbete omedelbart efter skolans slut, ytterligare 3 har sommarjobb och därmed en fot inne på arbetsmarknaden.

Skolverkets tio-i-topplistor kommer den här klassen aldrig att komma i närheten av. Matte är inte klassens bästa gren, men om kvalitet och resultat räknades i möjligheten att kunna förverkliga sina drömmar, då är den här utbildningen i världsklass.

Jag vill inte störa pågående arbete genom att pladdra om detaljer, men jag törs nästan påstå att Hotell- och restaurangutbildningen är räddad och det är, givetvis, helt beroende på just det engagemang som finns runt utbildningen hos lärare och skolledare.


Här finns mycket för andra att ta efter!


Provsmaka; Lunch tisdag, onsdag, torsdag, Kanalvägen 3 i Infra City, Upplands Väsby. Kom tidigt, det är ofta fullt.


Oj vad folk behöver prata

Vårstädning. Vissa saker har ett bäst-före-datum igår. Suck!


Det är som om en fördämning brustit. Jag överdriver inte om jag säger att vi fyra socialdemokratiska själar samtalade med minst 100 personer under ett par timmar. Samtalade alltså. Allvarliga, bekymrade, engagerade människor i alla åldrar.

Till det kommer alla som i en gärd av solidaritet eller till och med i en gest av samförstånd (Jag kör visserligen bil men nu skriver jag på vadsomhelst för att stödja er!) skrev på namnlistor i protest mot prishöjningarna på pendeltåget i morgon.

Folk är arga. Rädda. Förbannade. Förvånade. Har frågor. Vet inte var de ska vända sig med sina undringar. Hur det med? Vad ska vi göra? Vad tror du om? Några stödjande, klapp på axeln. Stå på er, vi ser vad ni gör.
Andra är förstås kritiska, arga på Persson, på socialdemokraterna, på oss. Jag förstår det. Men nu kommer de fram och berättar det. Visar att de bryr sig om. För bara ett par månader sedan vågade de inte komma fram när vi stod där.

Våra argaste kritiker kommer fram och våra argaste kritiker är antagligen inte våra ovänner. Minns det!
Dom känner sig lurade. Lurade av oss. Lurade av maktalliansen. Det är bara att veckla upp öronen ännu mera. Lyssna. Man måste inte förklara och försvara allt, just nu är det en lyssnandets tid. Elefantöronens tid.
Men mycket snart kommer det där vända i ett akut behov av hjälp, hjälp att lösa problemen, mildra konflikterna, ta ledningen för att kanalisera det som upplevs som akut fel.

Och maktalliansen sitter nån annanstans och solar. Trygga i förvissningen om att allt går så bra.

Årets arbetare får betala dubbelt på pendeln i morgon

På Catwalken


Vad jag har letat!

Skälet till Faktum:s omedelbara död.
Pressmeddelandet som fick all satir att blekna.
Budskapet som fick landets humorister att harkla sig förtvivlat.
Verkligheten som överträffade icke blott dikten utan även romanen.

Det allvar med vilket vi modtog budskapet - ja, utmaningen. Landet förstummades, häpnade, vitnade och bleknade om vartannat.

Äntligen sade vi oss alla. Äntligen. Årets mest efterlängtade kampanj.

Tävlingen som orsakade KRIG mellan Aftonbladet och Dagens Arbete, eftersom Aftonbladet fick nyheten före:
66-åring årets bästa arbetare.

Pris: Lunch i riksdagsrestaurangen med arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin.
Utsedd av en Kompetent jury ledd av en Schlingmann, skapare av Ordbok för nysvenska. (Privatisering fult fult, det heter avknoppning, Inga flera kapitalistfasoner, det heter arbetare)

Att Årets arbetare är anonym kan förklaras av att många skulle uppleva priset som ett straff, och då inte enbart på grund av att restauratören är samma som förestår restaungerna i all världens parlament.

Det finns alltså, detta pressmeddelande, kampanjpåhitt som jag trodde var en ren satir.
Och är fullt av allvarliga buskap som "nu satsar vi på välfärden" .

Tyvärr drunknade utnämningen av årets arbetare i den andra kampanjen om en mycket visare a-kassa, nämligen lägre, och dyrare avgifter.

Mindre kul är att kampanjerna lyckades.
Många tjänstemän ser sig som arbetare, SR. 57 procent av svenska folket är idag arbetare, om man frågar dem. 38 procent av TCOarna, 90 av LO-medlemmarna och hela 14 procent av SACO:s medlemmar.

Jag som är småföretagare och med i facket är också arbetare, ja det vill säga en hel del av mina fränder bland småföretagarna, upplever det så. Inte så konstigt. De fick sparken från kommunen eller det stora företaget. Fick tilbaka sitt gamla jobb under förutsättning att de kom tilbaka som egenföretagare. Får bestå hela risken av anställningstrygghet, pension, lön och framförallt lån på maskiner själv.
Allt företagande är inte frihetlig. En del sker under tvång.

Bilden ovan föreställer en av familjens slavar, på Catwalken för en ny kollektion tröjor av Designmärket Shout-Clothing. Numrerad upplaga.
Han är inte arbetare. Utan hund.

Det där kan man dra skilda slutsatser av. Jag tror man ska vara väldigt försiktig innan man gör sig lustig över att SACO-medlemmar eller TCO-are definierar sig som arbetare. Jag tror inte att Ebba von Sydow, som fräckt påstod att hon var arbetarbarn eftersom hennes pappa skeppsredaren och hennes mamma läkaren arbetar, jag tror inte hon satt bilden.

Jag tror att klyftorna, inkomstklyftorna, har ökat så kraftigt att även akademikerna känner av det inpå skinnet. Några SACO-grupper: Laboratorieassistenter. Arbetsterapeuter. Miljö-och hälsovårdsinspektörer.
Lång utbildning med högmstudieskuld. Kvinnoyrken. Låg lön. Stort ansvar. Svag facklig ställning och hög grad av lojalitet mot uppdraget, arbetsgivaren.
Kom inte och säg att man inte kan vara solidarisk även med arbetarna i Saco-familjen och i TCO-förbunden. De kröker rygg för samma konstitutionella snedfördelning som LO:s medlemmar; kvinnodominerade yrken värderas lägre än mansdominerade. Barnskötare har sämre betalt än apskötare. Hästskötare jobbar gratis eller nästan gratis eftersom det är så skojigt att få vara i stallet. Och de ställs inför omöjliga krav på jobbet som ine alltid går ihop med privatlivet och familjens behov. Livspusslet, som Sture Nordh, TCO-basen, kallar det.

Strömavhopp från a-kassan
Vad värre är att den andra halvan av kampanjen lyckade också. 335 000 människor har gått ur a-kassan.
Det motsvarar nästan var tionde i den arbetsföra befolkningen det.

Protestera mot höjd taxa på SL
I dag är vi i centrum och samlar in namn i protest emot att länets borgare återinför den idiotiska zon-indelningen av pendeltågstrafiken. Från och med i morgon kostar det 60 kronor att åka från Upplands Väsby till Rosersberg, men 40 kr till Helenelund. Den som åker in till Stockholm C i morgon får betala 60 från Upplands Väsby. För Sigtunaborna och boende i Rosersberg eller Märsta blir resan in till stan fyra gånger så dyr som idag; 80 kr. För arbetare också.
Taxan fördubblas, minst, för försköpshäften och kontant betalning. Månadskortet höjs inte nu, det tänkte de ta senare.

Brutet vallöfte:
Centern lovade dyrt och heligt att låta bli att införa zonerna igen, men det löftet har de glömt nu.

Medlarna brottade ner Svenskt Näringsliv?
Sen en notering i kanten att vi slipper påskstrejk i handeln, sedan medlarna efter ett antagligen väldigt svårt arbete lyckats få parterna Handelsanställdas och Svensk Handel att komma överens om det som de var överens om när Svenskt Näringsliv, gamla SAF, arbetsgivarnas centralorganisation, lade sig i för att stoppa satsningen på kvinnolöner.
Jag hörde någon av dem beklaga sig i media att vad de än försökte förslå var det sämre än det avtal parterna redan hade kommit överens om.

Andra bloggar om: , , , ,


Någon kan frestas tro att detta är ett skämt. Det är första april i morgon. Idag är det, dessvärre, allvar. Kom och snacka med oss socialdemokrater i Väsby centrum. Vi finns där 11-13.

Först till kvarn eller bäst för barn

Avknoppningen är klar. Tydligen. Läs fråga-svar sidan nedan.

Jag kan inte tolka det som annat än en information till hugade att inte lämna in ansökningar för det är i alla fall ingen idé.

Senast jag kikade på den där sidan låg inte sista frågan, den om jäv, med. Sen förstår jag varför...

Tre jäviga moderater i samma nämnd
Det är tydligen smittsamt det där jävandet. Senast fick tre moderata ledamöter lämna Barn- och ungdomsnämnden på grund av jäv.
Men - måste ALLA moderater som har släktingar som ska knoppa av skola sitta i just den nämnden? Kan dom inte sitta i nån annan nämnd och slippa rabaldret?
Det är en sanning med modifikation att kommunen är noggrann att utreda jäv. Först sedan Käringen i denna blogg påpekat problemet gavs ett uppdrag, 8 mars för vara exakt, och snabbutreddes, vilket jag även fick en (liten) skällning för av big chief Holmberg och en lokal tidning.
Tss. Som om jäv var mitt påhitt!

Men inte har de borrat det där i botten inte eller utrett särskilt nogrannt inte.

Påsktävling
Finns det fler som riskerar att hamna i jäv eller jävsliknande situationer? Svaret är ja. Ni får några veckor på er att leta. Och nej, vederbörande har principiellt inte hamnat där än.
En marsipangris till den som hittar problemet.
---

Besluten är inte fattade ännu, men Upplands Väsby kommuns upplysningstjänst informerar att:
  • Det är lagligt att knoppa av (Åtta förskolor på ett bräde också? Det vet vi inte. Håller det för en juridisk överprövning? Jag vill läsa den utredningen!)
  • Ansökningar behandlas enligt principen först till kvarn. Aha. Inte bäst för barn alltså!
  • Det betyder i praktiken att det är meningslöst för någon annan att söka avknoppa förskolor eftersom bara tre finns kvar. Och det hade ju moderathövdingarna utlovat; "minst tre ska bli kvar i kommunal regi."
  • Köfrågan är besvarad, alltid något.

Eftersom en luttrad bloggist insett att kommunen kan hissa och sänka sina hemsidor allteftersom denna blogg pekar på att de finns, så limmar jag nu in alltsammans här nedanför.

Sedan den kaotiska fullmäktigedebatten i måndags har en melodi snurrat i huvudet; Hansson and the Wolfe Uniteds låt Var kommer barnen in.
Texten längst ned. Läs den!

Klippt från Upplands Väsbys hemsida.
Frågor och svar
Är avknoppning lagligt? Vad säger lagen om offentlig upphandling?
Ja, avknoppning är lagligt. Att kommunalt anställda bildar ett företag som ansöker om att få bidrag inom ramen för bidragsfinansierad enskild verksamhet, går inte emot Lagen om offentlig upphandling. Bidrag till "avknoppad" verksamhet av typen friskolor och enskilda förskolor är inte upphandlingspliktigt.

Vad säger LAS, Lagen om anställningsskydd, om avknoppning?Huvudregeln vid en övergång av verksamhet är att medarbetarens rättigheter och skyldigheter övergår automatiskt till förvärvaren av verksamheten. De som är anställda när övergången äger rum, följer automatiskt med till den nya arbetsgivaren med bibehållna anställnings- och lönevillkor. Anställningsavtalet fortsätter att gälla som om inget har hänt. Den lagstadgade rätten till anställning hos den nya arbetsgivaren, med bibehållna villkor gäller maximalt under 1 år. Vid en övergång får medarbetare tillgodoräkna sig sin anställningstid hos kommunen när denna ska beräknas hos förvärvaren.

Jag har läst i en lokal tidning att övertagandet redan är klart. Stämmer det? Ibland händer det att journalister och de som intervjuas missuppfattar varandra. Inga övertagande är klara. Det förekommer ett antal ansökningar, men inga beslut.

Vad gäller, ekonomi eller kvalitet?
Barnomsorg och skola driven i enskild regi har samma höga kvalitetskrav som de kommunala alternativen och får samma ersättning.

Vad händer om flera ansökningar kommer in om att få ta över samma förskola? Är det först till kvarn som gäller?
Ja, vid flera ansökningar som uppfyller samma krav är det först till kvarn gäller, det vill säga den ansökan som lämnades in först.

Kommer man att tillåta att alla förskolorna i centrala Väsby knoppas av till samma ansökare? Blir det mer valmöjlighet då?
Detta återstår för barn- och ungdomsnämnden att ta ställning till.

Köfrågan?
Gemensam kö kommer att för samtliga kommunens förskolor, oavsett de är enskilda eller kommunala.

Hur hanteras eventuella jävssituationer?
När det uppstår eventuella jävssituationer i Upplands Väsby kommun är kommunen noggrann med att ta reda på sakförhållandena och ge kommunjuristen i uppdrag att utreda frågan om jäv. De lagregler som ska tillämpas är kommunallagens regler om jäv.

Publicerad: 2007-03-15 13:23 Senast uppdaterad: 2007-03-29 09:28



Var kommer barnen in

Jag säger ingenting om krig och fred.
Heller inget om att tiden är ur led.
Jag säger inget om en sårad jord,
men hjärtat slår i varje ord
När jag säger dig.

Min värld är fattig och min dag är död,
När barnasinnet har berövats på sin glöd
Då har ondskan nått sitt mål till slut.
Då har all kärlek sinat ut.
Var kommer barnen in.

Dom bär på elden
Som du en gång, som jag en gång,
Men allt för längesen.
Allt går igen
Jag ser mot solen
Och tankarna dom för mig hem
Till Leningrad igen.

Jag säger ingenting om evighet
Men livet strömmar i en kontinuitet,
Från förgånget in i framtiden
Så jag frågar dig min vän
Var kommer barnen in.

(Lorne Munthe de Wolfe - Dick Hansson)

Andra bloggar om: , , ,

fredag, mars 30, 2007

Har du ätit ostron? Inte direkt!

Kär kritiker med lagomt blöt näsa. Familjemedlem dokumenterad av JoB.

De käraste och de argaste kritikerna ska man lyssna på för dom är antagligen familjemedlemmar.

Var du hög när du skrev det där, skrev plötsligt en familjemedlen, mycket engagerad i nykterhetsrörelsen som kommentar i bloggen en dag.
- Bara berusad. Av livet, försökte jag.
- Aha. Och alkohol!
Nehejsan. Bloggar gör man nykter, annars kan det bli riktigt illa.

Så man bröt regel ett. Den lyder; förklara aldrig riktigt dåliga vitsar.
Jo, men vad heter pitt på engelska? Cock. Cockpit.
- Aha. Och?
Och fläkt heter fäään. Fläktfan. Och halvsanning har jag lattjat med förut, jag menar endera är väl nånting sant eller också inte.
Poletten har nog ramlat ner för längesen, det är helt enkelt inte samma humorskala.
- Som om nån frågar Har du ätit ostron och jag svarar "Inte direkt." Hur ska man tolka det?
Nu är det jag som är ett levande frågetecken.
- Ja då kan ju det betyda t ex att man badat i ostron och råkat få en kallsup och på det sättet råkat äta ostron. Eller att man ätit ostron men inte just då...Eller att man ätit dom indirekt.
Varför just ostron?
- Det lät som en fråga man kan få.
Ja, man ska lyssna på de argaste kritikerna. De kan vara ens käraste. Och de är nästan säkert en familjemedlem.

Efterlyses: en Väsbyåsikt om trängselavgifterna

En liten undran bara i kanten.

Alltså, det här med trängselskatterna, skulle inte vi i hela länet få yttra oss om det?
Jag har ett väldigt bestämt minne av en animerad debatt från moderat håll om den där frågan. Och en tvärvändning efter valet, så nu står det väl ett-ett i tvärvändningar angående trängselskatten kanske.

Nu läser jag på Annika Anderssons blogg i Värmdö att hennes lokala moderater har svarat på en remiss och även uttryckt viss kritik mot förslaget att införa trängselavgift i Stockholms stad som tydligen ska användas till fler motorvägar men inte bussar och pendeltåg.

Jag håller med Värmdös moderater. Men vad tycker Upplands Väsby i frågan?
Ryktet säger att vi fått uppskov på att svara. Stämmer det? Hallå?

Åsa Westlund på besök nästa vecka


Åsa Westlund kommer och hälsar på nästa vecka.
Till vardags är hon en av våra slitvargar i EU-parlamentet, men bosatt i Haninge. Bloggare så klart.
Och verkligen en av dem som slåss för det gröna folkhemmet, engagerad i miljöfrågor men också kunnig i livsmedel, folkhälsa så ett besök på Marabou lär det ju bli.
Kanske fabriken kan överväga en FairTrademärkning av sina godisbitar så man kan få äta dem igen? Mina barn slår mig om jag försöker....
Skulle du nu tycka det vore trevligt och angeläget att träffa Åsa, tveka inte att höra av dig så får vi se om det går att ordna något!
Välkommen Åsa!

P-böterna höjs i hela Upplands Väsby


Parkeringsavgifterna i hela Upplands Väsby höjs.

Idag kostar det 200 kronor om man glömt ställa in tidssnurran på Östra parkeringen vid Väsby centrum. Föreslås bli 300 kronor.
400 kr i böter blir 450, där det råder parkeringsförbud exempelvis.

Den högsta nivån, 700 kronor, föreslås oförändrad. Det är boten för att stå på handikapplats utan tillstånd exempelvis. För min del kunde de gärna klippa till med 1 000 kronor för den som stjäl parkeringsplatserna för rörelshindrade, men resten är jag lite tveksam till.

Om jag förstår bevekelsegrunderna för tekniska nämnden riktigt, så vill de komma upp i samma nivåer som grannkommunerna eller lyssna på lokala näringsidkare som vill ta ut lite mer parkeringsböter.

Men ingen förefaller ha tänkt på möjligheten att låga parkeringsböter för småförseelser kan vara ett konkurrensmedel?

Det känns väldigt snopet de där gångerna man kommer uthastande med matkassar och inser att det kostat 200 kronor (300 kronor efter höjningen) för att man glömt ställa in tidssnurran.

Jag tröstar mig med att det antagligen används för att laga ett potthål i gatan eller plantera något vackert i rabatterna. Fast egentligen vet jag ju att det mesta går till de nitiska parkerinsgbolagens kassor.

Maratononanisterna

I mitt vänstra öra när jag sitter och skriver nåt allvarligt hör jag att det pågår ett program på TV4 som tydligen handlar om Public Masturbation for Charity. (Att det är en viss mansdominans är antar jag en överflödig anmärkning.)
60 liter glidmedel, 500 orgasmer senare hade man fått ihop 4 500 dollar. Och nytt världsrekord i maraton, åtta timmar. Stackars man.

Wow.

Det är världen som är galen, inte jag.

Och nu får vi följa deltagarnas jakt på sponsorer....


Jag kommer aldrig att kunna sluta skratta.

torsdag, mars 29, 2007

Väsby-Huddinge 3-3

Efter förlängning.
Väsby klättrade upp till andra plats och Huddinge fortfarande etta.

(Och hur det gick med gruppmötet? Gissa!
Men vi hade en bra diskussion...)

Nästa match mot Tingsryd den 1 april, borta, och den 4 april hemmamatch mot Piteå.

Tabellen:
Huddinge fortfarande i ledning med 15 poäng och sju matcher spelade.
Väsby och Tíngsryd har både 8 poäng, följda av Borås 7 och Piteå 3 poäng, efter sex matcher, undantaget Piteå som bara spelat fem.

Ikväll blir det hockey istället för politik


Bikupa. Också laganda.

Ikväll har vi Kommunala gruppen och en rad angelägna saker att diskutera. Allvarliga ting är det.
Det är soligt ute.
Väsby spelar hemma i en serie som bara blir mer spännande. Publiken ökar hela tiden. Kan de plocka ner Huddinge som leder ligan? Ja, om vi är där och hejar.

Så i afton tänkte jag ta mitt ansvar som socialdemokrat och rekommendera kamraterna: kort kort kort möte.

Och iväg för att heja istället! Möten ska vi också ha, med medborgarna, där de är. Var det inte så vi sa?
Några är på hockey ikväll. Fel, ganska många är där. Nästan var tionde, nej nu överdrev jag lite, men var tjugonde Väsbybo är där.

Där ska vi vara också. För att bära fram vårt lag! Svor jag i kyrkan nu igen? Kan man säga att ishockey är viktigare än politik? Ja hör och häpna, det tycker jag. Vässa örona, klara strupen:

Heja Väsby!

Förresten har politik en hel del gemensamt med ishockey.
Laget, ensam lirar ingen hockey och ensam rår inte på orättvisor.
Man åker skridskor och ibland knollrar sig isen och klarar man då att göra en piruett, en passning eller en juste tackling och avsluta med puck i mål. Ja då går det bra.
Men snubblar man på isknagglet, då åker man falskt, passar fel och puckarna hamnar någon annanstans än där man tänkt sig.
Andra bloggar om: , , ,

Jonas Gardell om mandat i Stockholm Live

Linda och flera andra uppmärksammade mig på denna videosnutt apropå mandatutbrottet häromdagen. Håll till godo, sju minuter in kommer det. Men vägen dit är mödan värd också!

Kontrataftologier och månglinguistika



Fredsvapen.





Formspråk.





RKU:s förbundsmärke. (Revolutionär kommunistisk ungdom)





Vykort från valrörelsen 2006.

Det började med att mannen sade:
Fläkt-fan.
Då var vi i USA-turné en varm sommar och glada över alla fans vi fann.



Sen flipprade det raskt ur och orden blev liksom alltmer diffusa.
Cockpit
Kravmärkt vin
Ekoturism ism ism

Déjà vu. Igen.
Virtual Reality. Real Virtuality.

Second Life. Second chance. Second opinion.
- Second hand!
Luftlandsättning. Man landsätter luft.

Nattdagis. Halvsanning.

Privata relationer - PR


Sitter och läser några rader i en blogg, en ytligt bekant mammas blogg. Och via den förstår jag något. En pusselbit till. För någon månad sedan hittade jag en borttappad gammal bekantskap och kan se att livet varit en smula tungt en stund på den kanten. Nu vet jag att när tiden är mogen ska jag ge mig tillkänna, lägga en hand på axeln och säga, jag vet, jag läser, behöver du prata?

För bara en vecka sen; middag med ett par vänner, söndagmiddag. Samtalet och associationerna bubblar och far spretigt över bordet, vi läser varandras bloggar. Upptäcker att vi hade umgåtts, var uppdaterade - hur gick det sen med? Via bloggar! Märklig känsla.
Någon (flera faktiskt) säger - vet du att min mamma läser din blogg regelbundet. Nån jag inte känner börjar smått lära känna mig och det känns bara väldigt tryggt, trivsamt, ja rentavt lite familjärt.
(Och jag tänker i mitt stilla sinne, stackars mänskor, läsa allt det här tramset.)
Inser att jag har haft en sådan relation i åratal till Hakelius. Nehej, jag känner honom inte. Jag läser hans krönikor. Yrsa Stenius. Bodil Malmsten.

Så ringer ombudsman x, han har ett ärende.
-Relationer, säger han. Relationer!
Goda relationer är vad all politisk kommunikation handlar om. Så självklart. Så enkelt. När glömde vi i arbetarrörelsen den saken?

Relationer kräver två. En god relation byggs inte över en natt, den tar ju tid. Den kräver ett ömsesidigt givande och tagande. En relation är förtroendeskapande åtgärder i dialog, systematiskt genomförda med en ömsesidig vilja att nå en punkt där man kan vila ut i en god relation, en trygg känsla av att känna varandra.

Ibland är det bara en som vill bygga relation. Pojke uppvaktar flicka är ett typiskt sådant exempel. Är pojken lyhörd kan han fånga hennes intresse.
Är han burdus får han en korg.

Chiquita bananer har minskat försäljningen på grund av sin nonchalans mot bananplockarna. Folk betalar 6-7 kronor mer per kilo för kravodlat, fairtradestämplat och jag har noterat hur mördarbananerna blir liggande kvar osålda i allt högre utsträckning på Konsum.
Nu vill de bygga relationer, de lanserar egna kravodlade bananer och annonserar om ansvar. Så kommer avslöjandet om illegal vapenhandel. Blod droppar från fruktskålen hemma och ingen rör vid bananerna. Relationen mellan min familj, alla! och bananföretaget är nu så illa skadat att vi aldrig någonsin mer kommer våga att köpa deras bananer. Skilsmässan ett faktum. Irreparabelt.

Son knäpper upp en ny kaffeburk, drar in doften och säger

- Ah. Det luktar frihet och mänskliga rättigheter! Känn! Han relaterar till en kaffeplockare långt bort i världen.

Svensk arbetarrörelse lyckades redan på 1930-talet bygga en relation både med medelklassen och arbetarklassen. Vi lyckades hitta ett samtal där både den fattiga änkan och lärarfamiljen kände sig delaktiga. Det finns inga tricks med den saken. Relationer bygger på ärlighet, på öppenhet.

Däri ligger en av bloggarnas styrkor.
För så märkvärdigt stor är inte den så kallade bloggosfären, men den har karaktären av relationsbyggande, dagboksliknande som den är. Under andra omständigheter hade vi antagligen målat, komponerat musik eller så. Men vi snirklar oss fram via spretiga osynliga nätverk och hittar en likasinnad här och en likasinnad där. Någon har kanske två läsare om dagen, andra flera tusen.

Men bloggar slår aldrig söndagmiddagar. Mötet när människa möter människa i ett likvärdigt samtal är ett underverk varje gång.

Så är det. Relationer tar tid att bygga och kräver en annan slags möten. Och ändå - jag har fått någon ny kompis, kanske flera, via bloggandet. Är inte det märkvärdigt också, så säg?
----

På sistone har påfallande många frågat hur det står till med ögona, varav några uppenbarligen läst om mina utbrott i den här bloggens tillblivelse.
Så nu ska jag vara privat och berätta att jo, tack.
Det är med myrsteg kanske åt rätt håll men bekymren kvarstår. Som läget är just nu är inte synen hotad längre i alla fall och för första gången på ett och ett halv år gick det att läsa den röda raden hos doktorn, vilket betyder lite stabilare syn också. Vänsterögat har en delvis kantig pupill vilket är en smula orginellt! Och medicineringen kan minska, fast väldigt långsamt.

onsdag, mars 28, 2007

S föreslår: dator för alla och fri matsäck

SIMputer, indiskt projekt för en dator till alla barn.

Alliansen har avskaffat hemdator-reformen som gjorde att tiotusentals familjer varje år kunde skaffa sig en dator via jobbet med skatteavdrag.

Den där reformen har gjort att många LO-familjer, i synnerhet ensamstående mammor i låglöneyrken, som annars inte hade haft råd att skaffa sig dator, ändå har kunnat delta i datoriseringen.

När nu den möjligeheten att skaffa en dator är borta, hamnar de ungdomar som växer upp i familjer som kan kallas fattiga (Rädda Barnens definition) i ett läge igen där de riskerar halka efter sina kamrater.
(Rädda Barnens barnfattigdomsindex är sammansatt av två mått; barn som lever i familjer med socialbidrag eller med låg inkomststandard, enligt SCB:s definition.)

Datorn är idag ett viktigt redskap för kommunikation, lärande, kunskapssökande och som pedagogiskt instrument. Dessutom görs mycket skolarbete på datorer.
När det gäller gymnasiet finns nu nånstans ett beslut som handlar om att alla lärare på Vilunda gymnasium ska få en egen dator. Det missunnar jag dem verkligen inte, men datortätheten bland eleverna har ingen talat om.
Jag tycker att den ska vara lika hög som bland lärarna.

Det har vi råd med.


Två av tio, eller var femte, ung i Upplands Väsby växer upp i en familj som inte har råd med semester, med datorer, cyklar, delta i idrottsaktiviteter, skolutflykter. Det är fem-sex i varje klass det.

Barn som med Rädda Barnens definition lever fattigt. Själva beskriver de inte saken så, ofta anstränger de sig för att dölja att " de har lite dåligt ställt just nu".

Två saker vill vi socialdemokrater göra för dem i Upplands Väsby.

Dels införa en dator för alla. Kanske från och med gymnasiet, eventuellt tidigare.
Dels att skolan bjuder barnen på utflyktsmaten när man ska ha med matsäck.

En bekant till mig hörde om det där förslaget vi lade i måndags på kommunfullmäktiges bord, och hon sade så det sved i hjärtat:
- Åh vad bra. Tänk så många gånger jag fick stanna hemma och låtsas att jag var sjuk för att vi inte hade råd med matsäck.

Andra bloggar om: , , , ,

Mandat, makt och ordens valör

Big Chief Jan Holmberg, Johan Pörn och ja - hemskt ledsen, jag vet faktiskt inte vad hon heter. Våra starka moderata krafter som slåss mot aveckling.

Så apropå denna felstavade skylt - vad gör du för att stoppa nedläggningen av närakuten på Löwet, Jan Holmberg?


Jag tycker man ska vara noga med ordens valör.

Mandat till exempel.

De stora moderathövdingarna använder detta ord ofta, när de menar makt. Jag har hört Reinfeldt uanvända uttrycket i tid och otid, "vi har fått mandat att genomföra".

Vad de menar är makt. "Mandatet" används ofta till sånt som att sänka a-kassan, skära ned vuxenutbildningen, chockhöja a-kasseavgiften, skära ned arbetsmarknadsutbildningen osv

I fullmäktigedebatten häromdagen lyckades vår lokala hövding slå till med formuleringen att han med "28 röster mot 22" hade "fått mandat" att köpa möbler och renovera för en halv miljon på åttonde våningen i vårat blå kommunalhus. Sen tyckte han att det var en IT-säkerhetsfråga följt av att det egentligen handlade om ergonomi.

Vad han menar är att alliansen har makt att sätta sprätt på en halv miljon kronor.
Och de där 28 rösterna mot 22 antar jag avsåg antalet platser i fullmäktige, vi har 51. Nu ska vi se om du räknar bättre än han gör... 22 plus 28...

Jag har dock inte fått vara med och försöka rösta om möbler på åttonde våningen, varför man lika gärna skulle ha sagt att med 100 mandat mot 0 har rätt att köpa gardiner. Oavsett färg på kappan. Hade jag det kanske jag hade tyckt att det var ok med lite nya ergonomiska möbler och färg och gardiner, men att en del av den där halva miljonen kunde ha räckt till sommarjobbande ungdom t ex. Eller datorer till alla elever i gymnasiet.

Mandatet är förstås en juridisk term. Men dess ursprungliga betydelse är uppdrag: Varje gång du hör ordet mandat från och med nu från en politiker, byt ut ordet mot uppdrag och lyssna om det känns rätt.

Vi har fått medborgarnas uppdrag att sänka a-kassan. Knappast.
"Vi har medborgarnas uppdrag att möblera om för en halv miljon kronor, lägga ner närakuten på Löwet eller sänka skatten med tusen kronor."
Nej, det är inte uppdraget, det är kanske redskap men inte mandat.

Uppdraget, mandatet, handlar om nåt annat. Fixa arbetslösheten t ex. Eller FN:s mandat att mäkla fred i mellanöstern. Det hade varit relevant.

Här är Reinfeldts beskrivning av mandatet han begärde från augusti 2005. Ett mandat för "små förändringar. "
Lyssna noga! Minnet är kort, men numera finns allt på internet så det kanske kan börja bli lite, lite längre.

I alliansens valmanifest skrivs följande om a-kassan:
"Arbetslinjen ska tydliggöras i arbetsmarknadspolitiken, arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen. Det är nu vår bedömning att ersättningen i sjukförsäkringen också framgent kan bevaras på 80 procent av den tidigare inkomsten."
Det är enda gången a-kassan nämns i valmanifestet.

Däremot skrivs att en miljon står utanför arbetsmarknaden, vilket inte är och inte var sant. Och en massa saker som låter väldigt bra om företagande, rehabilitering och brottsbekämpning.

När vi sa att de tänkte höja avgiften till a-kassan med 300 kronor i månaden beskylldes vi för att fara med osanning. Länken går till den analys s-riksdagsgruppen gjorde för Stockholms län i april 2006, baserad på de fyra borgerliga partiernas motioner.
Det är den politiken de nu har makt att genomföra. Hur mycket fick du betala?

Mandat att genomföra är den politik som beskrivs i alliansens valmanifest; Fler i arbete - mer att dela på. Ett bra namn. Kan alla skriva under på.

Varsågod. Lägg ner lite tid, läs, fundera, granska kritiskt. Kommentera. Dra egna slutsatser. Det finns säkert anmärkningar att göra på båda dokumenten idag, nästan ett år senare.

Häromdagen presenterade AMS statistik på nystartsjobben. 3 000 har fått nystartsjobb. 200 000 har kvalificerat sig.
Succé sa Littorin redan efter elva dagar, i ett pressmeddelande faktiskt, följt av en hemsnickrad prognos om tio tusen nya nystartsjobb i månaden.
Jag avvaktar med invektiven som lurar på tungan. Jag tycker nämligen att idéen kan vara värd att pröva.

Men jag undrar jag om det är så klokt att dra ner på arbetsmarknadsutbildningarna med tanke på att arbetsgivarna börjar tala om arbetskraftsbrist.
Tio procent av dem som har grundskoleutbildning men inte mer, är utan arbete i alliansens Sverige. Den kurvan har inte börjat vika av.

Jag är inte imponerad av hur alliansen förvaltar sitt mandat, men kan konstatera att de alltmer gör skäl för sitt smeknamn, maktalliansen.

Andra bloggar om: , , , , , ,

tisdag, mars 27, 2007

Fyra skandaler och en eloge

Katt i disk - också fel.

Jag är osäker på om jag ska spricka av ilska eller ramla ihop av hejdlöst fnitter över det mest vansinniga kommunfullmäktige jag varit på, och det ska du veta kära läsare att jag suttit igenom många möten i många kommuner under många år. Förr i tiden som reporter. Numer som förtroendevald.

Olagligt bolags-upplägg skickades tillbaka
Först en eloge.
Det är inte kul att få på fingrarna att ett ärende är så illa berett att det kan vara olagligt. Maktalliansen ska ha beröm för att de, den här gången, faktiskt lyssnade och biföll vårt yrkande om återremittering av ärende 32, som handlar om Väsbyhem och en skattesmart bolagsbildning. Läs DN idag. Visst, vi hade ju fått igenom en minoritetsremiss, så det kan ju vara ett spel för galleriet, men rätt ska vara rätt. De yrkade bifall som kommunstyrelsens ordförande uttryckte saken " till minoritetsåterremissen" vilket är lite komiskt för den som kan något om mötesteknik.
ABC-nytts uppföljning från tisdag kväll kl 19.10 (Två minuter in i sändningen) ser man här. Inte så smickrande för kommunen.

Men sen urartade hela fullmäktige.

Skandal ett:
Alliansens möbler kostade halv miljon kronor
Kommunstyrelsen ordförande ska svara på en fråga hur många hundratusen han och de andra har lagt ner på nya möbler, mattor, gardiner och vad det nu var han räknade upp, fnittrande, tramsigt, från talarstolen på nivån 458 kronor och 27 öre. Jag fastnade för en sopräkning på drygt 100 000 om jag hörde rätt.
Totalt summerades detta ihop till 480 000 kronor.
Mina partivänner bar ner sina böcker för hand och flyttade in i begagnade möbler.
Alliansen hyrde flyttgubbar och köpte nya bord, flyttade väggar och målade för en halv miljon.

Skandal två.
Sommarjobb för en halv miljon nedskuret
Den halva miljonen hade räckt till att ge 70 unga sommarjobb. Nu får vi veta att de istället skurit bort 50 sommarjobb, hälften jämfört med i fjol sommar. Samtidigt ökar ungdomsarbetslösheten igen i kommunen.

Skandal tre:
Jävig ordförande kan inte svara på en enda fråga
Två interpellationer, frågor, som gick som vandrande pinnar mellan kommunjurister, kommunstyrelsens ordförande, moderathövdingen, som ska göra allting själv, och den stackars borgmästaren, Kommunfullmäktiges ordförande, som trots allt försöker upprätthålla någon form av ordning i detta av trams upplösta fullmäktigekaos.
Problemet är att eftersom Barn- och ungdomsnämndens ordförande är jävig i så många frågor kan han inte svara på interpellationer.
Vi framhärdar i att ordförande i Barn- och ungdomsnämnden ska svara och överlämnar åt majoriteten att dra en slutsats.

En hint: Kan man inte svara på enkla frågor, interpellationer, delta i beredningar eller stora delar av Barn-och ungdomsnämndens möten på grund av jäv, så kanske man ska överväga att byta ordförande.

Skandal fyra:
Kd vägrar svara på fråga
Kan ni tänka er att till exempel Pär Nuder eller Anders Borg vägrar svara på KU:s frågor? Regeringsmedlemmar som aldrig är i riksdagen får så småningom kraftig kritik och att de skulle vägra svara på frågor finns bara inte.
På frågan hur mycket social- och äldrenämnden har budgeterat för att införa kundval och vilka verksamheter som blir lidande när nu kundval ska prioriteras, svarar ansvarige ordförande inte på frågan, förebärande att hon inte har tid eller råd att ta reda på svaret.
Det vill säga - de vet inte eller vill inte svara på frågan.
Det är att spotta det demokratiska instrumentet i ansiktet: Fullmäktige är folkvalt och ska respekteras.
Det är elementa.

Sen går Antonia Ax:on Johnsson (fp) upp och håller först en lovsång till förre kommunstyrelseordföranden Vanja Edwinson (s), tack!, varpå hon har en fundering över den trista designen på årsredovisningen. Tja, vad ska man säga. Det blir kanske roligare nästa år.

Nu har jag samlat mig.

Det finns bara ett sätt att hantera detta kaos - med god ordning och gott humör. Det är en fars och det har bara gått några månader.
Tänk om medborgarna såg detta. På webb-teve till exempel.

Andra bloggar om: , , , , ,

måndag, mars 26, 2007

Kalla vindar - kall vår



Påskstrejk i affärerna trots att parterna var överens


Svenskt Näringliv, gamla SAF, har osäkrat revolvern och skjutit sig mitt i foten.
Handelsanställdas hade kommit överens med Svensk Handel, båda parter nöjda. Facket har fått den efterfrågade extra satsningen på kvinnor och arbetsgivarna hade rönt någon framgång som handlade om flexibilitet.
Men det gamla centralstyret vaknade till liv och Svenskt Näringsliv som i åratal förkastat hela idéen om centrala förhandlingar, lägger sig i och vägrar underteckna avtalet just på grund av kvinnosatsningen.

Nu blir det påskstrejk om inte medlare hittar en utgång, och det kan ju bli svårt. Hur medlar man mellan två parter som är överens?
Svensk Handel är öppet förbannade på sin centralorganisation, har förgäves försökt tala med dem, och på Svenskt Näringlsiv hänvisar man till Svensk Handel för kommentarer.

---
Regeringen splittrad:
M vill tvinga 14-åringar till drogtester

Beatrice Ask (m) var för femton år sedan skolminister och i den rollen eftersträvade hon en bred politisk enighet kring de nya läroplanerna. Ask lade förslaget, men en s-majoritet röstade igenom det efter valet 1994.


För bara någon vecka sedan menade hennes kollega, Jan Björklund, skolminister, att det inte är aktuellt, eftersom drogtester (slumpvisa) skulle inkräkta på elevers integritet.

Vad är kränkhetsfaktorn på att peka ut en tretton-fjortonåring i skolan med tvingande drogtest, föranledd av misstanke?

- Att slumpmässigt utföra drogtest skulle vara en stor förändring i hur vi ser på den personliga integriteten i dag. En sådan lagändring är jag mycket skeptisk till, sade Jan Björklund till DN då.

----

Magnus tankar avslöjar idag:
Mörkläggningen om Tsunamibanden var en bluff

Magnus Ljungqvist har störtdykt in i Tsunamiutredningen för att kartlägga mörkläggningen av eposttrafik under dagarna efter Tsunamikatatrofen.

Det visar sig att uppgifterna lämnades till kommissionen redan i dess inledande fas, någon mörkläggning har inte funnits och att de beramade banden i sig bekräftar detta.


Min slutsats är enkel. Regeringen Reinfeldt satte igång en systematisk spridning av ogrundade uppgifter riktade mot Lars Danielsson eftersom Reinfeldt hade egna pinsamma affärer.
Uppfinn en skandal för att ta bort intresset från den egna.
Frågan är om inte den största skandalen är att inte en enda journalist gjort den skäligen enkla granskning, tidskrävande men enkla, som Magnus Ljungkvist gjort på sin fritid.
Pinsamt!

------------
På några få månader har vi kastats in i ett samhälle som domineras av konfrontationer, konflikter. Är det här maktalliansens vision om ett gott samhälle?

Det är en kall vår.


söndag, mars 25, 2007

Avslöjad!

Jag har varit bror duktig hela dagen idag.
Kom upp och var i tid på möte och vaknade dessutom utan väckarklocka och detta trots att vi infört sommartid som jag alltid brukar glömma. Lite förvirrande eftersom det känns som om alla klockor fortfarande går olika.



Klot. Tecknad i Gimp.


Sommar sätter man fram sommarmöbler, hörde jag Jonas Hallberg säga i P1 i fredags, och fortsätta "och sätter fram klockan". Möblerna får sova gott en stund till, men på nåt sätt hade några klockor i huset tydligen också lyssnat på Spanarna på fredag eftermiddag. Fattade liksom inte riktigt hur det där gick till med tanke på att jag råkade sitta uppe alldeles för sent och umgås innan vi hittade en taxi som kunde köra vänner hem. Sånt som händer. Jämt.

Det ska gå hela lördan innan jag inser att jag blev lurad.


Klockan var inte riktigt sådär mycket i natt. Nån, inte jag, hade satt fram klockorna tidigt på kvällen så vi skulle kunna känna oss riktigt trötta lite tidigare än vanligt. Ur led, inte utled, var vår tid i går.


Jag är tacksam. Vi hade antagligen glatt kunnat sitta uppe en timme till, minst, och fått en hattstorlek mindre på köpet. Träffade en rest av fest sen på söndagen och fick höra horribla historier vad feta gin-groggar kan göra med 83-åriga tanter.



Sen kommer en familjemedlem och rapporterar att den kommande veckan inleds med utvecklingssamtal.
- Invecklingssamtal! Å de e bäst jag berättar vafför ja har en ig-varning nu såru inte blir vansinnig sen.
Så enas vi om att antagligen kommer lärarna som vanligt säga kloka saker som att detta stora barn inte tar plats och inte tar för sig och kunde vara mer aktiv på lektionerna.


Men ungdomen menar att nu har ändå lärarna släppt tanken på att försöka betygsätta ta-platsandet och jag säger.


- Fast dom har ju alldeles fel ändå. Du tar ju plats, jättemycket plats. När du vill. Det är väl ändå huvudsaken?

Tänk om lärarna kunde inse att det finns de som inte vill ta plats, hela tiden även om det kan förefalla obegripligt.
I en familj som vår där alla är fundamentala taplatsare är det kanske en överlevnadsstrategi att göra tvärtom. I en samhällskropp är jag rätt tacksam över att inte alla är storartade taplatsare hela tiden, man skulle ju inte få en syl i vädret! Ändå avkrävs av alla barn att de ska ta för sig och tala högt och tydligt och ta plats. Det finns en och en annan tänkande August också, som är nog så kompetent utan att föra en massa väsen.



Sen enas vi om att underutveckling är ett överskattat ord som närmar sig nollpunkten eftersom under och ut tar ut varandra. Att motsatsen måste blir Överinveckling och att det egentligen bara blir veckling kvar av alltsammans. Men det låter som en nervös och mycket sällsynt fågelart. Gråspräcklig veckling.



Det blir ett intressant utvecklingsamtal i morgon.





-Fast vad är då motsatsen till avveckling, undrar jag.
Påveckling föreslås.
- Varför det.
- Därför att jorden är rund, säger ungdomen och försöker se allvarlig ut.
- Varför det?
- Såna där frågor ställer bara femåringar och Sokrates!
Tystnad.


- Varför då?
- Ånu fattar ja vafför Sokrates dömdes till döden!

Väsby bloggar och ler


Kompisen Ali Kashefi, SSUare från Upplands Väsby, har börjat blogga och skriver flitigt och kul.

Misstänker att även han har upptäckt redan att det är beroendeframkallande att blogga...

Linda bor inte i Väsby men kommer härifrån och hänger med på vad som rör sig här. Även hon SSUare med fräsch syn och läsvärda inlägg och ett underbart namn på bloggen: Solidaritet.



Guldspade: Effekt viktigare än kvalitet


Tips: Guldspade till avslöjande affischkampanj går i år till loesje.

Årets Guldspade i klassen större tidning gick till tidningen Expressen för "Borelius-affären" och därmed indirekt till bloggaren, Magnus tankar bakom vilken döljer sig socialdemokraternas pressekreterare på Stockholms läns landsting.

Det betyder att ett av de mer prestigefyllda journalistprisen i år har
a/gått åt för att belöna ett resultat, en minister fälld, snarare än det konkreta innehållet i själva arbetet.
b/tilldelats en redaktion som till skillnad från kolleger gjorde sitt jobb - ifrågasatte svar från en makthavare

Grävande? Nja. Samhällsförändrande? Definitivt inte. Och lite pinsamt måste det väl ändå vara att en bloggande pressekreterare gör det journalistiska arbetet som redaktionerna, inte bara Expressen, borde ha gjort.

Läs de konkurrerande bidragen som inte fick priset, därför att effekten inte var lika sexig:
Sydsvenskans berättelse om den moderna muslimska kyrkans ansträngningar för att skapa goda motkrafter mot fundamentalistiska tendenser.
DN som avslöjande hur de privata vårdcentralerna i Stockolm fungerar och som pekade på bristande på insyn i ekonomin, med effekten att miljoner betalas till privata läkarfickor.
Göteborgspostens långa avslöjande reportageserie om sexhandeln, som också fick politiska konsekvenser. Länkarna längst ned.

Magnus Ljungkvist är givetvis både glad och frustrerad, glad därför att hans blogg, och den här guldspaden, satt strålkastarljuset på en helt ny grupp kommunikatörer, bloggarna. Medborgarjournalisterna. Det är bra, bör uppmärksammas, belönas.

Men några av oss har ett tydligt politiskt ärende. Föreningen grävande journalister som man hittar här, diskuterar nu en bloggspade med anledning av Magnus avslöjande.
Nästa klass blir, antar jag, då;
megafonspaden för bästa avslöjande pressmeddelande
skottspolen - priset för bästa avslöjande presskonferens

Grävande journalister borde kanske överväga en grundläggande diskussion på ämnen som:
Vid vilket tillfälle ska journalister inte kritiskt granska, gräva och undersöka?
Vem är journalistens uppdragsgivare - marknadsavdelningen, läsaren eller makthavaren?
----------
Motiveringen till guldspaden i klassen stora medier:
…för att genom ett klassiskt grävarbete - i skarp konkurrens med både nya och traditionella medier – övertygande ha dokumenterat den verklighet som en nybakad minister velat dölja

Jämför nu tyngden i den kvällstidningsbevakning som fällde en minister med de tre konkurrerande inläggen som inte fick priset, nedan:

1) Olle Lönnaeus, Erik Magnusson, Niklas Orrenius Haram - förbjudet i islams namn, Sydsvenskan
2) Christian Holmén, Mikael Ölander, Cecilia Garme, Tomas Carlsson, Peter Thunborg, Johan Wallqvist Borelius-affären, Expressen
3) Johanna Bäckström-Lerneby, Jan Nyman Trafficking, Göteborgs-Posten
4) Matilda Uusijärvi Stockholms vårdcentraler, Dagens Nyheter länk till artiklarna här.

Andra bloggar om: , , ,

lördag, mars 24, 2007

Väsby vann

Borås - Väsby i dag, lördag 2-3

Övriga helg-matcher spelas i morgon


Just nu ligger Väsby fortfarande trea efter fem spelade matcher.
Övriga, utom Borås, har spelat fyra.

Uppdaterat 25 mars efter fem matcher:
Huddinge 11p
Borås 7p
Väsby 7p
Tingsryd 5p
Piteå med fyra spelade matcher 3p

Nästa match hemma den 29 mars mot Huddinge.

Globalisterna

Muralmålning i Norrköping. Foto: JoB

Som femton-sexton-sjuttonåring samlade jag allt vad jag orkade genom att jobba var tredje helg och några sommarveckor i Mariannes grillkiosk.

Varje krona spenderas på sommaren. Vi reste tills vi var panka igen. Vi fann en Europeisk identitet. Vi gjorde en resa från svenskhet till européer och vi blevo en aning klokare, och en aning mer toleranta.

Ibland åker jag förbi, Mariannes finns kvar men har flyttat och bytt namn till Grill- och kebab.
Jag fick tio spänn i timmen och det var säkert avtalsenlig minimilön men kollektivavtal var inget jag hade hört talas om ens. Jag lyfte tungt, hett flytande fett, slet, fett-doften satte sig i hår, kläder, kröp in under skinnet, och det lärde mig två viktiga saker:
Se aldrig ner på den som står ut med att slita i såna jobb. Vi fick söka våra nöjen i enkla skämt för att stå ut.
Och att jag ville söka min lycka någon annanstans än i grillbranschen.

De djärvaste av oss sparade lite längre, var borta i ett halvår, ett år. Kom och berättade om magiska platser i fjärran. Vi andra lyssnade med stora ögon. Vi fotograferade i svartvitt och jag tog med frälsisgitarren jag hittat på myrornas.
Vi var de första generationerna tågluffare, unga resenärer med enkla krav, och vi identifierade oss snart som svenskar i ett Europa som så småningom skulle enas, men ännu var delat av en brutal mur i Berlin.

"From Stettin in the Baltic to Trieste in the Adriatic an iron curtain has descended across the Continent. Behind that line lie all the capitals of the ancient states of Central and Eastern Europe. "
Ur Churchills tal 1946.

Så vi reste till Berlin och hatade muren, och vi reste kanske till Trieste, vi irrade i Wien, mötte tiggarna i Lissabon och sopade dammet av oss i Porto som då var Europas fattigaste hörn och där blev vi inbjudna på middag av en oerhört fattig familj, dom delade sitt ris med oss och förklarade att bussen vi väntade på kanske kunde komma nästa dag. Teckenspråk räckte, och stapplig fransk-spanska.
Sen roade vi oss gratis i Paris och bodde i en kohage i Lyon. Vi häpnade i Hamburg och skrämdes i Neapel. Vi blev européer och soldiariserade oss med Grekland, Portugal, syditalien.


Nu har jag barn i den där åldern: 17-19.
De reser längre om dom kan och dom reser oftare. De och deras kamrater har i större utsträckning än mina kommit iväg långt bort. Thailand. Sydney. Latinamerika. USA!

Barnen har kompisar i hela världen, såklart, Internet! De talar engelska bättre och har ordförråd som är vida större.
Bah! Meddelade den ena för ganska länge sedan nu:
- Bah. Den här översättningen av Hamlet är värdelös! Det handlade om en engelsk översättning av den ursprungliga ålderdomliga engelska Shakespeare skrev. Orginalet var bättre, så klart.

Om jag var Europé och flera i min generation kanske hann bli det, så är mina barn världsmedborgare.
För mig finns det en alldeles underbar tanke i detta självklara;

Arbetarrörelse har mer än hundraåriga rötter i internationalismen, den som vi firar varje 1 maj, på vår egen dag.
Den internationella solidariteten, den som gör att blodsdricka (Nestle, Cocacola) och mördarbananer (Chiquita) bannlysts i huset av tonåringarna.
Det är inte helt enkelt eftersom allt chokladgodis ryker utom det som märks Fair Trade och som bara Konsum verkar sälja.
Och jag har fått övertyga dem om dispens för mitt favoritkaffe.
Den envisa kampen som pågår varje dag, året runt, på hela klotet för grundläggande mänskliga rätigheter, grundläggande bra arbetsvillkor.

Mina barn axlar nu ansvaret, tar de tydliga konsekvenserna på flera plan av ett ställningstagande som de inte ens behöver reflektera över:
Solidaritet med människor som bor på andra sidan jordklotet, av det självklara skälet att vi delar denna jord, vi delar dess förstörelse och orättvisa fördelning.
Globalisterna. Det finns hopp.

Min yngsta är född 6 november 1989, tre dagar innan Berlinmuren började rivas och undret skedde, Europa enades igen efter så lång tid av separation.
Den syn de unga har på Europa, på vår historia, vår kulturella vagga, har mer gemensamt med den bild Churchill hade den gången, på Europa, året efter krigsslutet, än den bild min generation vuxit upp med.
Vi, dagens makthavare, proffs-tyckare, opinionsbildare, lärare, har vuxit upp med kommunismen, med muren och med terrorbalansen. Vi födda efter 1950 men före 1985 brottas fortfarande med fördomar och rädslor från förr när vi söker förstå Baltikum, Ryssland, Polen, länderna på Balkan.

Och det där är ett annat perspektiv på den förlamande, splittrande EU-debatten vi socialdemokrater fastnade i efter folkomröstningen.

Kanske det är dags att gå vidare. Att fira EU:s 50åriga historia och istället våga bottna i våra verkliga rötter, arbetarrörelsens sjävklara uppdrag att verka för internationell solidaritet.
I det uppdraget ingår miljöhotet, som ju drabbar fattiga hårdare än rika och som på sikt slår mot oss alla, slår mot mänskligheten, slår mot livet självt.

Andra bloggar om: , , , ,

fredag, mars 23, 2007

Infall utan eftertanke

Riskkapitalister utan gränser.

Bananexportörer för fred.

Pälsfabrikanter mot plågsamma djurförsök

och

  • Kinesisk Kolindustri för Kyoto-protokollet och mänskliga rättigheter
  • Rysk gas - och fart för ett renare Östersjön
  • Mediamoguler för mångfald

eller

  • Moderata arbetarepartiet
  • Nyliberalistiska bondeförbundet
  • Vänsterpartiet utan k men med Lenin
  • Miljöpartister med eftertanke
  • Folkpartiet laboranterna
  • Socialdemokratiska betongpartiet
och

  • Krisdemokraterna.
Som alla sitter i riskdagen.

Plura i nyckelhål

Den här texten som Plura skrev är så det svider till i hjärttrakten.
Jag står här och kikar in genom nyckelhålet, jag och många många andra, och han låter oss se. Därför att hans berättelse är en angelägenhet och den berör oss många, alla.

Vem påstod att vår tids elektroniska överföring av bild, ljud och framförallt text skulle förlama, krympa, begå våld på språket. Minns inte. Men den här texten berättar en annan historia. Läs den. Häll upp ett glas vin och läs den.

Och gå sen ut och njut av livet medan du kan. Sluta planera. Lev.

Därför förlorar Sarko - men vinner Royal?


Här en analys som vänder upp och ned på begreppen i den franska presidentvalrörelsen, och den här analysen är intressant för den är inte så tokig som det först verkar.

Sarkozy, högerkandidaten, har länge varit den som leder i opinionsundersökningarna oavsett hur man mäter.
Ségolène Royal, Socialdisternas kandidat är visserligen hack i häl, det skiljer enstaka procentenheter.
Då förutsätter mätningarna att det blir de två som gör upp i slutspurten.

Men det finns ju fler. Le Pen rycker fram något och framförallt centerkandidaten Bayrou som inledningsvis stal röster från socialistpartiet men nu äter sig in mot höger istället. Hans ökning är oväntat kraftig från 10-11 procent till över 20.

Denna artikel har den intressanta analysen: Why Sarkozy will fail. Och menar att han inte överlever den första ronden...
Ett bärande skäl är ungdomsväljarna, fler än vanligt. Ett annat är just Bayrous framryckning. En intressant och annan analys än den vanliga. Och ett tredje, mycket ovanligt, är att de osäkra väljarna i ovanligt stor utsträckning har bestämt sig för att det inte blir Sarko, nåt annat men bara inte han.

Hälften väljer aktivt bort Sarko, av de osäkra.

Och eftersom de osäkra väljarna är väldigt många, faller en stor del av väljarkåren bort för honom, och i opinionsmätningarna är de inte synliga - ännu.

När de gör sig synliga, bestämmer sig, så kommer fler hamna hos Bayrou och Royal än hos Sarkozy.

Och då finns det onekligen anledning att gå tillbaka till hur ställningen ser ut i första ronden, med en Bayrou som snabbt närmar sig Sarko och Royal.

Den som är genuint intresserad av att borra i botten bör söka upp opinionsinstituten, ett tiotal, och titta bakom siffrorna - hur många procent av dem som säger att de kommer rösta på Sarko säger att de är säkra på den saken. Ett exempel är Ipsos. Jo cirka 65-70 procent.
Samma siffror ungefär för Royal och något lägre för Bayrou, 50 medan Le Pens anhängare är mycket säkrare på sin sak uppåt 80 procent, och därmed mer trögrörliga. De blev dessutom ännu mer säkra på sin sak efter Sarkos oblyga flirt med den extrema högerflanken.
Så när Sarko flirtat med nationalismen, så har han väldigt lite att vinna på det. Le Pens anhängare är mer bestämda än Bayrous eller Royals. Hade han sökt sig mot mitten hade han antagligen kunnat utmana Bayrou.

Räknat så har faktiskt bara 57 procent bestämt sig för någon av de fyra största kandidaterna, vilket lämnar drygt 40 procent osäkra!

Hälften av de där osäkra, 20 procent, absolut INTE kan tänka sig att rösta på Sarko.

Därför kan den där prognosen slå in. Men; skulle det bli Bayrou mot Royal i andra omgången, då vinner Bayrou klart som det ser ut just nu i opinionsmätningarna.
Och det kan möjligen förklara att, om jag n u inte missförstår franskan alldeles, även Royal har deklarerat sin trohet till Frankrike i Marseille i termer som bejakar de nationalistiska tongångarna, dessvärre, tror jag, typiskt franska.

torsdag, mars 22, 2007

Väsby upp i tabellen


Stryk blev det 4-5 mot Borås hemma ikväll. Trots det kunde Väsby gå upp ett steg i ligan.

Returmatchen mot Borås, borta, på lördag.


Ligaläget
Huddinge 10
Borås 7
Väsby 4
Tingsryd 4
Piteå 3
Alla lag har spelat 4 matcher.

Huddinge slog Tingsryd med 7-3.


Det är väldigt jämnt och Huddinge spelade 2-2 mot Piteå i måndags. Den 29 mars är det hemma match igen mot Huddinge.

Obs, alltså inte 30 mars som tidgare hade annonserats!


Queen of Queer i alliansen

Lesbisk lugg
Äntligen har jag hittat den. Annika Lantz i P1 med parhästen Carina Berg och inslaget om vem i regeringen som är mest Queer .



Göran - poppis hos transorna.




Den gick 14 mars och ALLA pratar om det.
Och jag MISSADE inslaget när det sändes. Så jag har inte kunnat prata med NÅGON på flera veckor eftersom allt refererar till det där inslaget:
"Jojo, Görans erbjudande till Bildt att bli GD för Luftfartsverket tilltalar de sadomasochistiska läderbögarna. "

Ja varning, kräver nog en speciell slags humor, sk Annika Lantz humor.







Jan Björklund brädar alla - speciellt tilltalar han SD Läderbögar.



Här hittar du då hela sändningen, inslaget jag tänker på börjar hela 19 minuter in i programmet.

Omröstningen slutade med
1. Fredrik Reinfeldt (det är queer att kalla sig arbetarparti när man är moderat, Överklass och fjollighet.)
2. Maud Olofsson (flera dragqueens var Maud O på gaygalan)
3. Sten Tolgfors som bubblare (för han ser ut som en flata)
Hela regeringen är Queer tycker Queerpanelen. Eller nej förresten, tvärtom, inte ens bögarna i regeringen är särskilt queer.

Split vision - Perception divided

Riskkapitalmarknaden skymtade förbi igår på teve i en ny drajv för att visa oss vanliga dödliga att de är vanliga dödliga, under den stolta devisen "riskkapitalister för fred". Nej "öppenhet" var det visst.

Fast själva öppenhetskonferensen kunde tyvärr inte starta förrän journalisterna var utslängda. Den här artikeln berättar vad som hände bakom de lyckta dörrarna. Cecilia Aronsson, Veckans Affärer.


Och här antagligen upprinnelsen till den geniala idéen att med delar av regeringen som gísslan visa så kallade öppenhet bakom de stängda dörrarna. Eller?


"De har skattesmitning som affärsidé. "


Också den Veckans Affärer. Gustaf J:son Halth.


Följdriktigt ser jag att Veckans Affärer nu beskylls för att bedriva vänsterpropaganda och det kan ju i sin tur bero på den här artikeln, ännu en Veckans Affärer, som handlar om de engelska skattebetalarnas uppror mot skatteparadis. Gunnar Lindstedt.



Goda tider för svenskarna, SVTs rubrik på nyheten om KI:s nya siffror. Men jag såg inslaget på Rapport som även handlade om de kraftigt ökande klyftorna i samhället.


Idag smet jag förbi en tiggare som stod på knä på Drottninggatan i Stockholm och sträckte fram händerna i kylan. I änden av samma gata pågick förebredelserna för ett skidlopp, på snö dit transporterad från isrinkar runtom i hela Stockholmstrakten.
De där snöbanorna måste ha kostat en slant. Sen på kvällen sitter jag i govärmen och ser skidåkarna på teve när de rundar slottet och går i mål i Slottsbacken. Inga tiggare syns i teve.
Vad ska man säga. Jag vet ju, det finns hjälp att få. Men den når inte alla.


Regeringens krafttag mot bostadsbristen: Slopar stopplagen. Det betyder att nu är det fritt fram att förskingra allmännyttan. De inför hyresgaranti, men vad ska man med den till om det inte finns några bostäder att hyra?


De lovade fixa lite bostäder åt hemlösa också, men just det blev det knäpptyst om efter valet. Länken till Situation Stockholm. De hävdar att 3370 är hemlösa i Stockholm enligt Stockholms stads senaste räkning, och att var fjärde är kvinna.

---

Många mil att gå

Navid Modiri och Gudarna.
Så bra. Spelade på kongressen, tog en stund innan jag hittade dom. Lyssna. Svensk reggae. Otroligt mycket attityd. Texter: Inte snällt alls. Musikprov här.
Navid har givetvis en blogg också, Skrik om du brinner.

Bilden från s-kongressen.

onsdag, mars 21, 2007

Eftertankens kranka blekhet

Demokrati är eftertanke, snarare än pamfletter. Demokrati är långsamt, det är omständligt och slarvar man med demokrati så kommer det förr eller senare en motreaktion.

Demokrati är att lyssna och lyssna extra noga där det är lite svårt att höra, på de svagaste, tystaste rösterna. Men demokrati är också att lyssna på de högljudda, kritiska.

Demokrati är inte, som många tror, majoritetens rätt över minoriteten.

Majoritetens rätt i form av att vinna en votering exempelvis, är ju också en majoritetens misslyckande.

Exempel.
Det är stormöte i bostadsrättsföreningen och debatten handlar om man ska lägga pengar på att rusta upp barnens lekplats eller bygga balkonger. Animerad häftig, hetsig debatt.
Den slutar med omröstning och en majoritet vinner, balkongbyggarna. Om då denna majoritet inte ser att det finns en minoritet småbarnsföräldrar som förlorat den där omröstningen, så kommer förlorarna känna sig mosade. På sikt blir de förbannade och efter en tid är det en majoritet som är förbannad, och kanske inte själva särskilt inställda på att lyssna och kompromissa. Risken finns rentav att de till slut blir hämndlystna.

Om balkongbyggarna däremot inser att de är i flertal, och därför måste ta lite extra hänsyn till småbarnsföräldrar i behov av gungupprustning - så kan det ur detta födas en kompromiss, en dialog, ett samtal. Det konkreta resultatet kan bli exakt detsamma, men husets grannar slås inte isär av ilska, konflikter och den förlorande minoriteten har åtminstone fått föra fram sina åsikter, blivit hörda och dessutom förstått bevekelsegrunderna för balkonger istället för lekplats.

Det är därför som en majoritet har det större ansvaret för att värna demokratin, minoritetens röst.

Exempel två:
Någonstans i mitten-slutet av 1990-talet kom en mycket arg, bestämd delegation föräldrar till den dåvarande utbildningsnämnden.
Fyra stycken var dom och de ville starta föräldrastyrelse i Bollstanässkolan.
Arga var dom för att de kände att de inte hade inflytande över sin skola, de kände sig överkörda av oss politiker och de hade en massa idéer som de tyckte att de inte fick genomföra.

Vi hade beslutat oss för att de skulle få starta sin föräldrastyrelse, och vi tyckte dessutom att det var väldigt bra. Vi visste rätt väl vad föräldrarna, vid sidan av eldsjälarna i uppvaktningen tyckte, vad rektor ansåg och vilka bekymmer de skulle möta på sin väg.

Då inträffar det intressanta, föräldrarna säger:

- Vi vill ha föräldrastyrelse!
- Ja, säger vi. Det får ni.
- Jamen vi vill ha föräldra styrelse!
- Ja.
- Och våra argument är (lång utläggning, många papper, bra exempel - de hade också förberett sig väl.)
- Ja.
Men ni kan inte stoppa oss!
- Nej, ni får starta en föräldrastyrelse.
osv
Det skulle ta nära en timme innan föräldrarna förstod att vi faktiskt sa ja till deras begäran. De hade laddat så enormt, förberedda på att vi skulle bromsa dem. Taggade till tänderna. Bara tiden löste den där misstänksamheten som gjorde att de inte riktigt trodde vad de faktiskt hörde. Jag tror nästan att de gick hem därifrån och fortfarande inte trodde på vad de hade hört.

Varför blev det så?
Jo, den enda rimliga förklaringen är ju att vi slarvat med våra demokratiska signaler, alltså vi uppfattades som fullständigt tondöva. Vilket ledde till att de inte trodde på vad de faktiskt hörde. Förförståelsen, tron att vi skulle säga nej, ljöd starkare än vårt uppriktiga ja.

Jag minns tiden för händelsen, bakgrunden.
Det var en hysterisk tid av hårda, tuffa, svåra beslut, besparingar orsakade av en fundamental klantighet från den borgerliga regeringen både i riket och lokalt åren 1991-1994. Vi hade kapat utgifter. Huggit i verksamheter och sagt upp tror jag nästan 60 chefer i skola, förskola här i Upplands Väsby.
Krisen var akut, vi hade ekonomiskt undantagstillstånd i Väsby och lade ner alla nämnderna, så vi hade bokstavligen ett demokratiskt underskott. Efter valet 1998 som vi var farligt nära att förlora, tror jag att vi skärpte oss.
Vi gjorde massa bra saker, öppnade möten, kafé fullmäktige, medborgarförslag, rådslag, vi var kanske lite duktigare på att finnas ute, träffa folk, synas, lyssna. Ja, jag tror det kan ha varit så. Vi skickade tydligare signaler om att lyssna.
Det senaste valresultatet ger tydligt besked om att vi socialdemokrater inte klarat att skicka ut den där signalen de senaste åren. Varför ska vi diskutera ett tag till. Men det förklarar varför vi upplevde att vi hade jättebra möten, men att medborgarna inte ens kom ihåg att de träffat oss.

Folk uppfattar sig som socialdemokrater i det här landet, jag tror det är oerhört vanligt. Det finns en slags grundläggande känsla för solidaritet och rättvis fördelning.
I det gångna valet uppfattade väljarna att dom hade råd att prova den moderata varianten av socialdemokrati. Skickligt av motståndarna, medges, men lånta fjädrar är ju lånta fjädrar.


Kall vind, hård vind i konfrontationernas tid
Den hårda kalla vinden jag känner över ryggen nu handlar alltså inte i grunden om att jag är förbannad över att den politiska majoriteten genomför sin politik.
Utan att den moderata politiken i sitt praktiska utförande sår split, ökar konflikterna; den göder girigheten, egoismen, den starkes rätt.

Många av dem som bor i hyresrätt i Upplands Väsby gör det därför att de inte är miljonärer. De har inte råd att köpa bostadsrätt, villa, radhus. Nu lockas de av möjligheten att få köpa billigt och - tror de - sälja dyrt. Lotterivinsten har fallit ut. Vem faller inte för den frestelsen? Men de flesta kommer inte få lån på banken, så är det ju.

Några som har råd och som är mer framsynta, ser problemen:
De som säger
- Jo, men om vi alla köper våra hyresrätter, så finns det ju ingenstans för mina barn att ta vägen. Eller för en inflyttad lärare från Tranås eller en undersköterska från Sala.
När våra företagare ska rekrytera folk och får frågan om bostad ska de komma att ge svaret - njae, vi har bostadskö.

En allmännytta är finansierad av skattebetalarna under sin uppbyggnad. Bakgrunden ska vi inte glömma bort, den akuta bostadsbristen, trångboddheten, Stockholms barnrikehus med dass på gården på 1960-talet, där många ur min generation växte upp som tyckte att miljonprogramområden skapade frihet, eget boende, lyxen att ha råd med ett bra kök och ett badrum. Väsby var en av de riktiga föregångarna, och fortsatte med det in på 1980-talet med Bomässan 1985 och en aktiv bostadspolitik in i vår tid för att motverka segregering.

Vi förde en aktiv bostadspolitik mot segregetation och framförallt mot bostad som en handelsvara. Bostad som rättighet.
Är äga bostad en rättighet? Nej, men att bo är en rättighet.

När moderaterna alltså vill vända på det grundläggande begreppet genom ivern att privatisera allmännyttan, frihet att äga bostad viktigare än rätten att bo, så backar de in i en uppenbar konflikt:
Konflikten mellan den som vunnit på lotteri och har råd att lösa ut den där lotten, och den som inte har råd utan kommer att få bo kvar som hyresgäst hos sina grannar.
I en omröstning i hyreshuset kommer majoriteten att köra över minoriteten så det visslar om det på frågan om boende är en rättighet. Oavsett vilken sida som vinner står där en snopen, tillplattad förlorare. Den som trodde han hade dragit en vinstlott, eller den som mot sin vilja blir hyresgäst hos sin granne. Var tar han vägen när spisen går sönder tror ni?
Faktum är att det då är mindre konfliktladdat att sälja ett helt hus till en privat hyresvärd, som HSB, givet att man tar marknadsmässigt betalt och att pengarna går tillbaka i form av investeringar och att lagstiftningen finns där som skyddar människornas rätt att kunna bo kvar.

----
Igår kväll hade vi Gymnasienämnd, och man kan lugnt säga att det var lite annat tonläge igår kväll jämfört med för en månad sedan. Plötsligt fanns det ett konstruktivt samtal - man kan ge och ta lite.
Vi i oppositionen kunde förhandla tillbaka in någon formulering om entreprenörskap och vikten av språkutvecklande insatser i gymnasieskolan, majoriteten kunde teasa, reta, oss lite med att ta bort några - som jag antar att det uppfattas - typiska sosseformuleringar. Gör inget, när den grundläggande betydelsen finns kvar.

Det tog fem minuter att identifiera punkten där vi är definitivt inte är överens. Och jag håller inne med mitt bitska konstaterande att verksamhetsplan med mål kommer efter budgeten som de där målen ska styra.

En utsträckt hand, låt oss processa den kommande skolplanen tillsammans. Jag är inte dummare än att jag begriper att folkpartiet som ordförar den där nämnden har insett att det är enklare med käringarna inom ett samtal än utanför, att det verkar avväpnande, neutraliserande. Klassiskt maktspel.
Men jag å min sida tycker att en kompromiss som stödjer barnen är viktigare än att alltid vinna en politisk fajt i alla sakfrågor. Och just nu är jag ute efter lite mindre ångvält och lite mer ordning och reda.

Fel saker i rätt ordning. Lite mer demokrati.
Förra nämnden hade vi en lång animerad debatt där framförallt moderaterna i den där nämnden var helt döva för vårt påpekande att drogtester under tvång är förbudet. Tondövheten fortsätter för övrigt i diverse attacker och det idiotiska påståendet att kommunen ska bli lagbrytare för att tvinga barn och ungdomar att följa lagen och att inte knarka i skolan.

Efter det har varje möte jag varit med på urartat. Styrgruppsmöten utan styrning och med ovissa mål, senast Kommunstyrelsen när till slut vår store moderathövding inte kunde hålla sig utan for ut i en attack mot bloggar och skriverier när vi skulle diskutera "beslutsprocessen för reglementet för konkurrensutsättning i kommunen. "

På ett plan tycker jag det är hysteriskt roligt, men egentligen gör det mig djupt bedrövad.
Nu har han tydligen fått fullkomlig hybris och har tryckt upp en DN-artikel om privatiseringsvågen i 1100 ex, vad han nu ska göra med dem. Dela ut till alla skolbarn kanske?

Och plötsligt slår det mig hur det kan ligga till. Den stora moderathövdingen här i norrförort har kanske fått en centralorder av nån fjunig moderatyngling på statsrådsberedningen eller i moderatbunkern
-Fort. fort. Statuera exempel!

Vi ser ju samma saker inträffa på riksplanet.
Sälj, privatisera Telia fort. Dela ut alla kopparledningar så monopolet på telefonlinjerna hamnar i privata händer och vi konsumenter får betala ännu mer för bredband.
Fort. Sälj Vin o Sprit, guldkalven. Fort.

Och reaktionen - till och med från de närmaste moderatvännerna i näringslivet - att det kanske går lite för fort och att konkurrens är en aning mer komplicerat än att sälja ut statliga företag. Att dela ut Telia i sin nuvarande form är som att dela ut landets alla vägar. Alla.
Eller järnvägar. Alla.

En generalorder från en moderatbunker är det enda motivet jag kan hitta till det underliga svaret på min raka fråga till sagde moderathövding på senaste Kommunstyrelsen, apropå just "beslutsprocessen för reglemente för konkurrensutsättning i Upplands Väsby kommun".
Vår invändning att reglementet beslutas 28 maj men att hövdingen ska handla upp hemtjänster och dela ut förskolor och sälja hyreshus redan nu i mars-april innan det grundläggande reglementet finns på plats.

- Men kära nån, är det viktigare att det går fort än att det blir bra, att privatisera och trycka igenom saker? Hellre fort och fel än att ni tar tiden som behövs för att genomföra idéer rätt och i rätt ordning?

Fick svaret ja. Fort var viktigare. Med ett lätt hånflin, maktens arroganta hånflin.

Då gick jag hem.
Jo, jag var förkyld också, vilket var huvudskälet. Men det är klart att jag hade stannat ändå, snörvlig och eländig, om det hade varit meningsfullt.

Jag hoppas de små partierna, tusenbröderna, klarar att brotta ner den där moderata stöddigheten. För demokratins skull.
Några av dem inser nog att det kommer en morgondag också, som kan bytas i ett eftertankens kranka blekhet och för att fortsätta travestera Hamlet:
There is something rotten in the state of Väsby.


Andra bloggar om: , , , ,